torsdag 12 januari 2017

Så kan det gå!

Så det kan gå... Jag hävdade ju i augusti 2015 att jag inte slutat blogga, jag har bara lite längre mellan inläggen. (Ähurm, 1,5 år sen sist. Ojdå.) Jag kommer inte påstå att det kommer bli ändring nu heller, men JUST IDAG känner jag för att skriva ett inlägg i alla fall... :-)

Man kan ju undra vad som hände där på slutet av förrförra sommaren. Kort sagt så var det så att mitt liv tog en helt oväntad gir, och jag träffade en person som inte liknar någon jag känt tidigare och som jag blev fullständigt och handlöst ögonblickligen förälskad i. Plötsligt var inget självklart längre och det visade sig att jag är en mycket modigare person än vad jag någonsin hade trott... I februari fick jag nytt jobb, vilket innebar att jag flyttade 45 mil från min hemstad. Till Stockholm. I slutet på september flyttade jag "på riktigt" från Västsverige, och det är både spännande och läskigt och häftigt och fantastiskt kul. Jag har ju så klart mina gamla vänner och familj kvar på västra sidan, vilket är jobbigare vissa dagar. Men å andra sidan är det "bara" 45 mil, det kör man faktiskt på en helg. Och tåget tar 3-5 timmar (när allt flyter i alla fall), så det funkar rätt bra! Jag är ganska ofta där på besök, och får med jämna mellanrum gäster här hemma. Visst hinner jag längta efter dem emellanåt, men längtan, åtminstone i lagom doser, är faktiskt rätt härligt det också...

Här i Stockholm trivs jag fantastiskt bra! För mig var Stockholm tidigare en för all del trevlig stad, som man ibland besökte på lite minisemester. Men jag kan inte påstå att jag någonsin längtat efter att bo här, eller ens att jag snuddat vid tanken! Fasiken, jag tror knappt att jag ens seriöst funderat över att flytta från min hemstad. Och OM jag nu skulle flytta, så hade jag ju åtminstone trott att jag skulle hamna i Göteborg! Dock visade det sig att det inte i första hand är omgivningarna som är det avgörande - det är människorna. Och här fanns han ju, min kärlek. I alla fall, man kan gott säga att livet tagit en totalt oväntad sväng, och JÄKLARNS!!!, vad mycket som har hänt under det här sista 1,5 året... Blir nästan svettig och ganska fnissig när jag tänker på det, och kanske är det faktiskt tur att man bara rullar med i livets svängar ibland också. Och det bästa av allt är att livet känns som ett äventyr framför mig, och jag har världens bästa partner att dela det där äventyret med!

Stockholm då... Jag gillade ju som sagt Stockholm även innan jag flyttade hit, men kanske på ett lite ointresserat och oengagerat sätt. Jag har upptäckt att Stockholm är väldigt mycket mer nyanserat än jag trodde. Det är en fin stad, och en mångkulturell stad - i alla fall om man jämför med min hemstad. Det finns ett kulturellt utbud som jag egentligen först NU börjat fatta att det finns här tillgängligt för mig hela tiden! Det finns fungerande lokaltrafik!!! (Nu kanske gamla stockholmare protesterar, men om man jämför det med hur det är i vilken mindre eller medelstor stad som helst i det här landet, eller för den delen hur det fungerar på landsbygden, så är det fantastiskt bra här!) Jag uppskattar fortfarande att åka tunnelbana, för det är så roligt att titta på alla olika människor - jag kan alltså stå klockan 7 på morgonen och uppskatta att åka tunnelbana! Kanske inte just varje dag, och kanske inte när det är skitväder och kallt så man fryser rumpan av sig, men annars så gör jag faktiskt ofta det. När det gäller att upptäcka Stockholm, verkligen lära känna stan, så har jag knappt ens börjat! Det finns så otroligt mycket att se och besöka!

Jag har tidigare ofta hört talas om, och själv faktiskt talat om, dryga stockholmare. Och de finns säkert, precis som på alla andra ställen. Men här har jag snarare stött på trevliga och hjälpsamma människor, som kvinnan som klockan halv 7 på morgonen hörde mig fråga busschauffören om bussen gick till tågcentralen, och hon kommer fram till mig när jag klivit av bussen och erbjuder sig att följa mig till min perrong, för hon ska ändå gå förbi där till sitt tåg... Och hon är inte den enda. Det är otroligt många inflyttade människor i Stockholm, och en tanke jag har är att det kanske är de som själva kommer ihåg hur det var när de var nya, som hjälper fån som mig som står och ser vilsna ut. Otroligt trevligt är det i alla fall.

En sak som jag saknar från västsidan, är bra fikaställen. Alltså inte ett "kedje-fik", de fyller sin funktion de också, men vad jag letar efter är trevliga, charmiga fik med omtanke om maten/fikat, trevlig miljö där man kan sitta i ett par timmar om man har lust, och kanske med lite försäljning av fina och roliga inredningsprylar också, vad vet jag!